söndag 31 mars 2013
lördag 7 november 2009
Ännu en öändlighet sedan jag gjorde ett inlägg.
Jag kanske borde göra om den här sätt-wannabe-romanen-någonstans-där-någon-kanske-kommer-läsa-den-eller-i-alla-fall-har-tillgång-till-den bloggen till en mer normal blogg med uppdateringar till den såkallade romanen när denna idé skulle kunna komma upp i mitt huvud.
Och istället gå över till FEELINGGASMS som vi tonåringar får av att visa våra känslor på nätet (I know I do)....känner ni inte värmen?
Jag tänkte att jag kunde beskriva hur mitt sinne känner sig om dagarna till exempel...
AND NOW FOR SOMETHING COMPLETELY DIFFERENT!
Btw pröva Dorf Fortress! Orkar inte göra det fantastiska intro som det faktiskt förtjänar men ett ord av visdom! Döm inte efter grafiken! (Egentligen självklart men om du spelat DF så förstår du varför jag varnar)
A & O för Dwarf Fortress
http://www.dwarffortresswiki.net/index.php/Main_Page
Dess wiki perfekt informationskälla för nybörjare/erfarna och folk som har slut på ideér. Också ett bra ställte för ett litet intro.
http://www.bay12games.com/dwarves/index.html
Födelseorten har ett forum och lite annat grejs...
http://mayday.w.staszic.waw.pl/df.php
Ifall du seriöst vill pröva på Dwarf Fortress ladda ner det därifrån! Ett underbart tileset som gör att man faksiskt ser vad sakerna är för något! Det är bara att ladda ner och trycka på exe.!
Sök gärna på boatmurdered också, det finns elefanter....
Jag kanske borde göra om den här sätt-wannabe-romanen-någonstans-där-någon-kanske-kommer-läsa-den-eller-i-alla-fall-har-tillgång-till-den bloggen till en mer normal blogg med uppdateringar till den såkallade romanen när denna idé skulle kunna komma upp i mitt huvud.
Och istället gå över till FEELINGGASMS som vi tonåringar får av att visa våra känslor på nätet (I know I do)....känner ni inte värmen?
Jag tänkte att jag kunde beskriva hur mitt sinne känner sig om dagarna till exempel...
AND NOW FOR SOMETHING COMPLETELY DIFFERENT!
Btw pröva Dorf Fortress! Orkar inte göra det fantastiska intro som det faktiskt förtjänar men ett ord av visdom! Döm inte efter grafiken! (Egentligen självklart men om du spelat DF så förstår du varför jag varnar)
A & O för Dwarf Fortress
http://www.dwarffortresswiki.net/index.php/Main_Page
Dess wiki perfekt informationskälla för nybörjare/erfarna och folk som har slut på ideér. Också ett bra ställte för ett litet intro.
http://www.bay12games.com/dwarves/index.html
Födelseorten har ett forum och lite annat grejs...
http://mayday.w.staszic.waw.pl/df.php
Ifall du seriöst vill pröva på Dwarf Fortress ladda ner det därifrån! Ett underbart tileset som gör att man faksiskt ser vad sakerna är för något! Det är bara att ladda ner och trycka på exe.!
Sök gärna på boatmurdered också, det finns elefanter....
fredag 26 juni 2009
Ojoj det var länge sedan, men det är väl typ ingen som har läst ändå -_-
buhuhuhuhu stackars mig jag har så lite liv att jag faktiskt bryr mig om folk läser skiten =P
Aja här är en lite bit på väg:
Kapitel ½.
Hon satt där, i bara underkläder, ett litet förkläde och en pipa. Hon tittade ut över stora fält med ogräs av alla slag, alla spred sig överallt hon ville egentligen inte ha dem men de spred sig överallt.
Hon tänkte att även maskrosor kan vara fina när de sträcker sig mot oändligheten.
”Jag tror att oändligheten är väldigt dålig på att beskriva sig själv.” mumlade hon för sig själv.
”Men det är ju jag med” svarade hon och tystnade.
Långa slingor av rök kunde ses för den som ville betrakta det, tyvär fanns det ju inget levande kvar som kunde göra det utom en gammal SmörjsmörjOBOT som fjlög ovanför den tillhörde en gammal reklamfirma som gjorde reklam för skoputs eller något, Vad vet jag?
Den hade hur som helst fått ett alldeles eget medvetande och försökte komma under fund med vad den egentligen ville.
Den började med att komma på ett namn åt sig själv:
”Börje definitivt Börje.”
buhuhuhuhu stackars mig jag har så lite liv att jag faktiskt bryr mig om folk läser skiten =P
Aja här är en lite bit på väg:
Kapitel ½.
Hon satt där, i bara underkläder, ett litet förkläde och en pipa. Hon tittade ut över stora fält med ogräs av alla slag, alla spred sig överallt hon ville egentligen inte ha dem men de spred sig överallt.
Hon tänkte att även maskrosor kan vara fina när de sträcker sig mot oändligheten.
”Jag tror att oändligheten är väldigt dålig på att beskriva sig själv.” mumlade hon för sig själv.
”Men det är ju jag med” svarade hon och tystnade.
Långa slingor av rök kunde ses för den som ville betrakta det, tyvär fanns det ju inget levande kvar som kunde göra det utom en gammal SmörjsmörjOBOT som fjlög ovanför den tillhörde en gammal reklamfirma som gjorde reklam för skoputs eller något, Vad vet jag?
Den hade hur som helst fått ett alldeles eget medvetande och försökte komma under fund med vad den egentligen ville.
Den började med att komma på ett namn åt sig själv:
”Börje definitivt Börje.”
onsdag 20 maj 2009
I en burk Kapitel 1
Bloggen ser lite n00b ut antar jag men jag orkar inte engagera mig så mycket, bara ett sätt att kolla vad folk tycker om texten..men jag har egentligen inget att säga så här är första kapitlet:
Någon gång, kanske igår eller om någon minut, det beror lite på när du läser det här. Det fanns då i alla fall en platta, ovanför plattan fanns det jord och ovanför jorden fanns det maskrosor och rabarber. Deras stjälkar sträckte sig så högt mot himlen man kunde tro att de ville ta den bruna vindoftande biten som konstant hängde i luften. Rabarberna och Maskrosorna brukade inte prata så mycket, de behövde inget annat, de bara satt där och sträckte på sig. Snigelfolket Grsntnnk var väldigt avundsjuka på växterna och maskrosorna* eftersom att de bara behövde bara bry sig om att leva, de behövde inte röra på sig och de verkade inte bry sig så värst om att vissna. Grsntnnkerna försökte ofta prata med Rabarberna och maskrosorna.
De valde oftast att knarra, för som ni förstår är det en av de talanger växter och ugglor är riktigt bra på, och vad det knarrade sedan! Grsntnnkerna försökte inte prata med Rabarberna och maskrosorna längre så alla glömde bort att de kunde prata, många av de knarrande glömde också bort hur man gjorde för att tala.
Grsntnnker är inte som vi människor, de har ingen egen vilja som vi. Eller jo de har en vilja men deras vilja är alla andras vilja, det en vill det vill alla, därför krigade aldrig Grsntnnkerna och de frågade inget om vad de andra Grsntnnkerna egentligen tyckte, för de visste ju att de gillade allt som de gillade och gjorde allt för att få allt som de ville till att bli
En Grsntnnk ser ut som en skogssnigel, men mycket större och med skägg, en Grsntnnks värde avgörs av hur buskigt skägget är och av vilken nyans av cerise det har. Om en Grsntnnk har högt värde är det stor chans att alla vill att den skall föröka sig, då får ju alla lika fint skägg som den. Grsntnnker misstycker aldrig.
Vad sysslar Grsntnnkerna med då?** Ja just nu så försöker de bygga en rutschbana därför att allt tar väldigt långt tid för en Grsntnnk att göra allt som en Grsntnnk måste göra.
Fröken 3, var den första Grsntnnk att få ett namn, det finns bara 5 namn som en Grsntnnk har någonsin fått: 1, 2, 3, 4 och Många. Grsntnnk slutade att ge andra namn efter 5 eftersom att det var onödigt att komma ihåg namn på Grsntnnks som det ändå inte spelade någon roll om man förväxlade.
Denna morgon skulle Fröken 1 och Många inspektera rutschbanan den hade nått en gräns.
Kanan kommer inte längre fram, jag ser framför mig men jag kan inte gå framåt” tänkte Fröken 3.
”…” Sa Fröken 3. Fröken 3 och Många stötte i intet flera gånger men de kom inte längre. Så Grsntnnk slutade att bygga en rutschbana.
Istället gick alla Grsntnnk mot stoppet. De märkte att alla slog emot något i en cirkel runtom dem. Det var natt alla sov utom Maskrosorna eftersom de alltid är vakna på natten och inte Rabarberna därför att de inte har någon förmåga att sova.
Efter flera försök började tröst ätandet, alla Grsntnnks gnagade av rabarber (97 av dem!).
”Knaaaaak!” En efter en av alla de gröna men mjälliga jättarna slog ned mot marken. Men de kollapsade inte totalt. De lutade liksom ”Den är sned, vi kan gå på den” tänkte Grsntnnks. Topparna av rabarberna blev fyllda av sniglar. Det som förundrade Grsntnnksen var att hur noga de än tittade så såg de inget de inte skulle se om de kom på idén att vända på huvudet, och vad gjorde alla andra sniglar där? De måste vara Grsntnnks annars skulle de inte vilja hjälpa dem med att gissa vad det egentligen var som de såg.
Det gick flera dagar, solen gick upp och ned, och Grsntnnksen stod som trollbundna vid ”slutet” som de kom att kalla det.
Sedan hände något de märkte att några av de mindre sniglarna började förtvina så de verkade som om det var en bra idé att börja tröstäta igen. Nu fanns det bara Grsntnnks kvar i burken.
Det blev trängre och trängre. Det fanns egentligen ingen mening med att fortsätta att föröka sig längre, de enda de kunde äta var varandra och det blev mer och mer beniga (fråga inte mig hur en snigel kan bli benig).
Vad skulle du ha gjort i den situationen lille vän?*** Det spelar ju ingen roll så vi går över till vad Grsntnnkerna gjorde…
*Alla vet ju att maskrosor är ugglor
**Det är meningslöst att fundera på vad Grsntnnker på andra ställen gör eftersom att de kommer att göra det våra Grsntnnker gör: främja, Grsntnnkernas levnadskvalité och överlevnad. En Grsntnnk saknar aldrig en annan.
***Märk väl att den allsmäktige författaren är gigantisk och alltid större en dig, och av att läsa om Grsntnnkerna så blir du per automatik hans vän ^^.
//Det var det...mvh Gräsmattan
Någon gång, kanske igår eller om någon minut, det beror lite på när du läser det här. Det fanns då i alla fall en platta, ovanför plattan fanns det jord och ovanför jorden fanns det maskrosor och rabarber. Deras stjälkar sträckte sig så högt mot himlen man kunde tro att de ville ta den bruna vindoftande biten som konstant hängde i luften. Rabarberna och Maskrosorna brukade inte prata så mycket, de behövde inget annat, de bara satt där och sträckte på sig. Snigelfolket Grsntnnk var väldigt avundsjuka på växterna och maskrosorna* eftersom att de bara behövde bara bry sig om att leva, de behövde inte röra på sig och de verkade inte bry sig så värst om att vissna. Grsntnnkerna försökte ofta prata med Rabarberna och maskrosorna.
De valde oftast att knarra, för som ni förstår är det en av de talanger växter och ugglor är riktigt bra på, och vad det knarrade sedan! Grsntnnkerna försökte inte prata med Rabarberna och maskrosorna längre så alla glömde bort att de kunde prata, många av de knarrande glömde också bort hur man gjorde för att tala.
Grsntnnker är inte som vi människor, de har ingen egen vilja som vi. Eller jo de har en vilja men deras vilja är alla andras vilja, det en vill det vill alla, därför krigade aldrig Grsntnnkerna och de frågade inget om vad de andra Grsntnnkerna egentligen tyckte, för de visste ju att de gillade allt som de gillade och gjorde allt för att få allt som de ville till att bli
En Grsntnnk ser ut som en skogssnigel, men mycket större och med skägg, en Grsntnnks värde avgörs av hur buskigt skägget är och av vilken nyans av cerise det har. Om en Grsntnnk har högt värde är det stor chans att alla vill att den skall föröka sig, då får ju alla lika fint skägg som den. Grsntnnker misstycker aldrig.
Vad sysslar Grsntnnkerna med då?** Ja just nu så försöker de bygga en rutschbana därför att allt tar väldigt långt tid för en Grsntnnk att göra allt som en Grsntnnk måste göra.
Fröken 3, var den första Grsntnnk att få ett namn, det finns bara 5 namn som en Grsntnnk har någonsin fått: 1, 2, 3, 4 och Många. Grsntnnk slutade att ge andra namn efter 5 eftersom att det var onödigt att komma ihåg namn på Grsntnnks som det ändå inte spelade någon roll om man förväxlade.
Denna morgon skulle Fröken 1 och Många inspektera rutschbanan den hade nått en gräns.
Kanan kommer inte längre fram, jag ser framför mig men jag kan inte gå framåt” tänkte Fröken 3.
”…” Sa Fröken 3. Fröken 3 och Många stötte i intet flera gånger men de kom inte längre. Så Grsntnnk slutade att bygga en rutschbana.
Istället gick alla Grsntnnk mot stoppet. De märkte att alla slog emot något i en cirkel runtom dem. Det var natt alla sov utom Maskrosorna eftersom de alltid är vakna på natten och inte Rabarberna därför att de inte har någon förmåga att sova.
Efter flera försök började tröst ätandet, alla Grsntnnks gnagade av rabarber (97 av dem!).
”Knaaaaak!” En efter en av alla de gröna men mjälliga jättarna slog ned mot marken. Men de kollapsade inte totalt. De lutade liksom ”Den är sned, vi kan gå på den” tänkte Grsntnnks. Topparna av rabarberna blev fyllda av sniglar. Det som förundrade Grsntnnksen var att hur noga de än tittade så såg de inget de inte skulle se om de kom på idén att vända på huvudet, och vad gjorde alla andra sniglar där? De måste vara Grsntnnks annars skulle de inte vilja hjälpa dem med att gissa vad det egentligen var som de såg.
Det gick flera dagar, solen gick upp och ned, och Grsntnnksen stod som trollbundna vid ”slutet” som de kom att kalla det.
Sedan hände något de märkte att några av de mindre sniglarna började förtvina så de verkade som om det var en bra idé att börja tröstäta igen. Nu fanns det bara Grsntnnks kvar i burken.
Det blev trängre och trängre. Det fanns egentligen ingen mening med att fortsätta att föröka sig längre, de enda de kunde äta var varandra och det blev mer och mer beniga (fråga inte mig hur en snigel kan bli benig).
Vad skulle du ha gjort i den situationen lille vän?*** Det spelar ju ingen roll så vi går över till vad Grsntnnkerna gjorde…
*Alla vet ju att maskrosor är ugglor
**Det är meningslöst att fundera på vad Grsntnnker på andra ställen gör eftersom att de kommer att göra det våra Grsntnnker gör: främja, Grsntnnkernas levnadskvalité och överlevnad. En Grsntnnk saknar aldrig en annan.
***Märk väl att den allsmäktige författaren är gigantisk och alltid större en dig, och av att läsa om Grsntnnkerna så blir du per automatik hans vän ^^.
//Det var det...mvh Gräsmattan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
